Lyssnat på Juliana, Marit Bergmans första album och Elastica och känner mig så nostalgisk. När jag hörde på Elastica senast skulle jag inte ha drömt om att släppa någon bloody motionscykel över tröskeln (hade inte ens tvättmaskin) men jag var ändå hur smal som helst och det kändes fullkomligt normalt att gå ut tre gånger i veckan, fast man aldrig hade några pengar. Jag har hört första elastica-skivan cirka en miljon gånger med cirka en miljon prosecco-flaskor med G. när jag bodde på Karinsgatan, mitt emot H. och vi brukade rapportera åt varandra om vi sett varandra ute på gården.
Nu, däremot, ska jag snart stänga av och på ett moget sätt titta på melodifestivalen. Det känns så där upplyftande.
Saturday, May 20, 2006
try to rearrange this tired old line connect this line and keep it constant and selctive, blue
Upplagd av maria kl. 21:53
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
0 kommentarer:
Post a Comment