alldeles mitt i stan, ett kvarter från mitt jobb, har vi en stor grop i gatan - liksom en vallgrav utan vatten. Så har det varit nu så länge jag kan minnas, sedan i typ februari eller kanske t.o.m. redan i höstas. Ibland är den avspärrad och ena körbanan avstängd, ibland är alla sådana arrangemang avlägsnade och det är fritt fram att köra över en liten utlagd plåbro. Allt som oftast står det någon lastbil och går på tomgång framför, bakom eller på sidan om och vid något enstaka tillfälle tror jag mig t.o.m. ha sett en grävskopa. En gång har jag sett en person nere i gropen. Han tittade på något - jag vet inte vad - och flera andra gånger, liksom idag, har jag sett andra män som betraktat den allvarsamt inspekterande uppifrån och på avstånd. De är alla av samma sort, inte speciellt långa, intetsägande kläder, inga särskilda yttre kännetecken förutom en satt kroppshydda och en likgiltigt butter uppsyn och det är omöjligt att säga säkert hur gamla de är, det kan vara vad som helst mellan 20 och 60, och de är den typen som ser ut att spotta oftare än de frivilligt pratar. Gropen ser också ständigt likadan ut, det är svårt att se att något vare sig skulle ha lagt till eller tagits bort.
Jag antar att de håller på med någon ytterst angelägen typ av underhåll, men hur ändras aldrig något och varför blir det aldrig färdigt???
Monday, May 08, 2006
mind the gap
Upplagd av maria kl. 14:35
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
0 kommentarer:
Post a Comment