Tuesday, September 30, 2008

tillfälligt avbrott

Jag saknar rinnande vatten! Och avlopp! Och internet! Och min SodaStream! Allt är ur bruk. Mitt liv börjar så sakteliga anta skepnaden av u-landsmisär. Allt vanligt hushållsarbete har försummats i en evighet. Jag tittade i strykkorgen igår: där ligger grejer från Italienresan, och en klänning som jag inte kom ihåg att jag hade. Den har en jävla massa veck och liksom semipuffiga ärmar. Den har legat och skrynklat sig sedan början av augusti. Hur stryker man sånt? Jag knycklade ner den igen, allra underst. Jag kan bara stryka fyrkantiga saker och även då bränner jag mej och får parketten att slå lös från golvet av att jag ångar och sprutar vatten. Om inte N. kan fixa den åt mej så blir jag antagligen tvungen att sälja den på loppis åt någon som kan stryka eller står på god fot med en vänlig tvättinrättning. Nästan allt annat strök jag - även icke fyrkantiga saker och sånt som inte var mitt. Sen var jag martyr en stund.

Det största problemet med att inte ha ett fungerande kök är inte att det är knepigt att laga mat, jag ligger gärna på knä i ett hörn och mikrar färdig pasta på papperstallrikar (Stockmanns ost- och spenatpasta är jättegod!) utan att det försämrar min livskvalitet nåt nämnvärt. Inte heller den bristande tillgången till vatten: Kissen är starkt misstänkt för att ha druckit ur toaletten igår och hon verkar också tämligen oberörd. Det värsta är när man sjutton gånger om dan står där med sin skvätt någonting som man vill hälla ut och bara har en hibiskus att tillgå. Skvättar är min grej. Jag dricker aldrig upp något, utan det blir alltid en cm eller så över av allt: vatten, kaffe, juice. Jag vet inte varför det blir så, det är ingen medveten image eller "spara så man har"-tanke, utan det bara blir så att jag glömmer koppar och glas efter mej. Och sen står jag där med upphittade halva koppar kallt kaffe eller tre munnar juice med valfri insekt som jag vill bli av med. Men har inget avlopp och blir helt handlingsförlamad och stirrig och tömmer allt i hibiskusen. Jag borde enbart och uteslutande dricka vin, för då blir det på något mirakulöst vis aldrig några skvättar över.

8 kommentarer:

linda said...

Men har ni inget vatten eller avlopp alls? Eller är det bara i köket som det saknas? Annars får du väl snällt hälla ut dina skvättar i handfatet?
Minns du att jag kommer på besök i helgen? Ska jag ta snickarbyxorna med?

maria said...

Jo, jag minns, välkommen bara. Jag hoppas det värsta stöket ska vara undan tills dess...

LIA said...

Men tänk om hibiskusen gillar vin?

maria said...

Jag höll på att få hjärtstillestånd i Italien i somras när N. plötsligt hällde ut ett halvt glas rödvin (med en mygga i) i krukan till ett jättestort ståtligt citronträd! Jag var helt övertygad om att hela trädet skulle vissna ihop och tvärdö, för när jag gick i typ fyran (?) var det världens uppståndelse på min skola över hur någon/några påstods ha dödat ALLA skolans växter genom att slå ut äppeljuice eller saftglögg eller vad det nu var i deras krukor.

Resten av semesterveckan vågade jag knappt titta på citronträdet (men jag tror det klarade sig, och antagligen klarade skolans växter också sig) men jag är lite nervös när det gäller sånt där... :)

Anonymous said...

Jag är imponerad att du ens har en strykkorg! Jag har insett faktum- jag stryker inte- och undviker att köpa sånt. De få plagg jag har hänger jag in i skåpet och tror i min enfald att jag kommer att orka/ hinna stryka just då de ska användas.

Jag vill minnas att det var apelsinjuice i julstjärnorna i matsalen. Tror det var senare, sexan?

maria said...

Men det förklarar ju allt - julstjärnor dör ju bara man tittar lite snett på dem!

Angående strykkorgen... it's just one of those things som samboskapet medför. I mitt singelhem var jag också lyckligt carefree & strykkorgslös...

Anonymous said...

Åh! Men jag har gjort klart för K att han stryker sina egna skjortor! Det är det enda inträdesprov jag har... Nåja, lite andra krav har jag väl.

maria said...

I rättvisans namn måste jag ju erkänna att det här var första gången på snart ett decennium som jag strukit N:s skjortor, i vanliga fall är det han som brukar stryka både sina skjortor plus allt mitt... Det är ett underbart system.