2009

Jag tänker inte göra någon överblick över decenniet som gått och inte någon årsbästa-lista heller. Hela -00-talet känns konstigt vagt och karaktärslöst och 2009 var helt enkelt inget vidare bra år, sådär som helhet. Jag har nog inte haft ett så ledset och ångestfyllt år sedan tja... 1999, och undrar nu om det är någon slags trend, att jag kanske inte är så värst förenlig med år som slutar på nior?

I vilket fall som helst så är jag redo för att testa 2010 nu.

mera jullov

Vi har firat jul i nästan en vecka nu, med mysbelysning och aldrig sinande godisförråd och oförargliga matinéfilmer och Anna Pihl på dvd. Det var trevligt.



Men sen, se här, detta är vad alldeles överlånga jullov i kombination med tantfavoriten päronkonjak kan göra med en:



Mitt i allt finner man sig själv virkandes s.k. mormorsrutor, som hemma hos oss mer är kända som farmorsrutor. Mommo handarbetade ordentligt, med tunna trådar i vuxna, mer subtila färgnyanser, medan fammo var den som var benägen att råmsa på med skrikiga ullstumpar. Eftersom jag aldrig annars stickar så ägde jag ju inga restgarner, så jag blev tvungen att köpa tio nystan fullprisgarn på mellanrean. Mamma har redan en kubik garn garn, så hon köpte bara sju nya ("ni gör verkligen allt ordentligt när ni en gång börjar på", var pappas enda kommentar när han ombads beundra). Jo.

Och i de ivriga efterforskningarna efter en virknål begravde vi dessutom systerns nyckelknippa under mitt förra handarbetesprojekt, en halvfärdig tröja som jag påbörjade under påsklovet när jag gick i tvåan i gymnasiet. Och där blev den kvar, i säkert förvar, när systern åkte.

Nu är jag tillbaka i stan igen och tittar på allt mitt garn, som ligger nerpressat i en snygg tygkasse med husmorsuggletryck (för handarbetspåsen är det viktigaste, säger mamma) och försöker förstå hur jag riktigt tänkte. Jag tänker också att det är en väldig skillnad på att virka två rutor och att virka tvåhundra.

jul

detaljer - i brist på både blobbar och idéer

Första man på plats vid krubban förstod aldrig att han skulle ha med sig några presenter.

Lindsay har visserligen ett fint loppisäpple, men hon har inga som helst planer på att lämna det ifrån sig.

Inte ens fast man teasar med att duka upp blå pepparkakor på pandaduken...

Celeste är inte bara drottning, utan även chefsbibliotekarie. Hon gör det för upplevelsen snarare än för pengarna.

Hästen är sur på den där jobbiga bruden som aldrig slutar piruetta och ge honom lite morötter.

Kajsa har ställt sig till jul. Hon gillar bling!

Till Simons & Tomas stora förskräckelse inreder vi skamlöst med sprit. På något som nästan kan benämnas ett vitrinskåp! Till mitt försvar vill jag dock säga att vi varken äger några troll eller någon sådan där halmgris.

light blobs

En av mina absoluta Flickr-favoriter är i.Anton. Jag vill också kunna ta bilder som dessa! Kan någon vänlig själ ge mig lektioner i hur man gör sådana där fina pluppar och bubblor i olika färger, för att inte tala om hjärtan? Jag är snäll och lättlärd men har kort tålamod, ett obefintligt tekniskt intresse och en simpel liten pocketkamera.

Jag brukar använda mig av datorns inbyggda bildediteringsprogram (Iphoto), poladroid - ett program man kan ladda ner gratis som gör fejkade polaroidbilder - och ett annat roligt gratisprogram som får bilderna att se ut som om de legat på en solig vind i fyrtio år, men jag kan inte göra bubblor och jag känner att mitt liv inte är riktigt komplett utan bubblor...

utdrag ur önskelista - the glam edition

Eftersom det snart är jul tänkte jag att det är dags att sammanställa årets önskelista:

liten svart miu miu-klänning

lapptäckessoffa, för att det är svårt att få för många soffor (?)

trapets (alltid, alltid lika aktuellt)

guldfiskdamm (i nödfall går det med karpar också)

...och av någon outgrundlig anledning kom jag att tänka på boken om Kriktor

fågellampa från anthropologie

Sofia Coppola-vin, stört omöjligt att få tag på

Stadslägenhet i ett gulrappat hus i valfri europeisk storstad med behagligt klimat och trevliga caféer.

Tänk er mig där på dendär balkongen iförd miu-miu med Kriktorboken i ena handen och vinburk i den andra. Verkar det inte ganska trevligt? Guldfiskdammen föreställer jag mig ligger på innergården. Det är därför den inte syns.


Ps. Sen tycker jag att klassiska karuseller också är rätt fina, men en sån tar sannolikt för mycket plats - såå stor är nog inte gården.

time warp

Ni vet hur rumtiden ibland kröks och är helt ur synk och då kan det gå så här: att olika aspekter av ens jag plötsligt bara kolliderar och Luke Perry har huvudrollen i en Killers-video.

Doris 2009

Sorry för obefintligt uppdaterande, ville bara meddela att Doris nya julkalender finns HÄR.

Man kan inte vara ironisk när man pratar med en hund som äter kritor, det förstår nästan precis vem som helst

-Miffy

Oh, fuckfuckfuck! Det börjar bli dags för julkalender igen. Jag dör ihjäl mig, kvävd av ångest och morotsflis.

Är det någon som har något uppslag på någon aspekt av julen som kan behöva räddas/förklaras/fixas till? Här är det nämligen rätt ont om den varan!

à la recherche du temps perdu

Jag vet inte om det är åldern (extra aktuellt med åldersnoja dessa tider) men det är lätt att bli nostalgisk när man läser Sivs extremt underhållande inlägg över sjuttiotalets topp-fem farligheter för barn.

Hemma hos oss var det simkramper (bäst att vänta en hel timme om man så bara druckit ett glas saft) och gröna potatisdöden som var de stora hoten. Några berberisbuskar har vår familj veterligen aldrig haft så de har jag inte ens haft förstånd att vara rädd för, men nu vet jag bättre (rakt in i hjärtat - tänka sig!). Vindruvskärnorna var jag heller inte särskilt rädd för, men en kompis i lågstadiet var helt panikslagen. Tuggimmit spottade jag ut alldeles nyss (lakrits-/citronsmak, men vill inte ta några onödiga risker).

---

En nytillkommen, tydligen helt reell risk för dagens småbarn: kattdöden. Hjälp!, säger jag bara, det är så, så hemskt och sorgligt... Samtidigt kan jag som kattägare nästan inte förstå hur några barn alls just klarar sig undan detta öde? Det finns inga så klängiga och värmesökande djur som katter så barnvagnarna borde rimligtvis vara fulla av dem hela tiden. Den menade inget illa, den var bara kall om fötterna och så gick det så här.

....de här dagarna med hemmajobb medför i allmänhet ett lite oortodoxt kosthåll.

frukost: pizzaslice (från igår)
lunch: vitchoklad, äpple och chips (choklad och chips är rester från helgens halloweenfest. Äpplet bara fanns, på äpplens vis.)

Eventuellt kunde man ha omstrukturerat den inbördes ordningen på intaget av dessa livsmedel.

Vitchoklad till frukost.

hm?

Men jaa! För första gången känner jag mig lite lockad av tanken på en bloggen.fi-blogg... men sen är det ju detdär att jag inte riktigt orkar skriva: för att det som är komplicerat och intressant är just komplicerat och för att de materialistiska prylar jag t.ex. shoppar, har på mig och placerar ut i mitt hem kanske inte känns fullt så intressanta att de skulle meritera en helt egen blogg. Jag handarbetar inte ens. Inget pyssel heller, ingen scrapbooking, inget sockstickande - nada.

Så kanske jag nöjer mig med en blogg att försumma tills jag hittar något alldeles smashing tema.

åh. vill ha.

Om jag var allmänt förmögen föreställer jag mig att mitt kök skulle trivas med en sån här blossom-lampa!
Eller så åtminstone ett par tre Toldbod, i blått och lila eller varför inte vitt och turkost?

Tills vidare kör vi med vår no brand-lampa på impulshoppad på -50% på Prisma.

Glamfaktor: låg.

Glamfaktor på att lampblogga en lördagskväll: också låg.

en serie tämligen ointressanta naturbilder samt en smärre tragedi

Vårt problem är att vi har en hel massa sådana här. Så vi beordrades ut på kollektiv tvångsräfsning. Motvilligt morrande och i fula mjukisbyxor och skor vi aldrig trivts i.

Vissa satt fortfarande fast i sina träd. Det är jobbigt. Då blir man tvungen att klättra upp och hämta ner dom, ett efter ett. Det är väldigt tidskrävande, men man får vältränade vadmuskler (sannolikt).

Vinbären var gnälliga dramaqueens och muttrade saker i stil med att: life as we know is so last season och ingen älskar oss!

- Nå jo, så är det antagligen, svarade jag.

Den lilla gula penséen var däremot kaxig no end, last one standing i ett övergivet lerfält. Man tycker att det kunde kännas ensamt, men nej, det gick bra, han hade ärligt talat aldrig mycket till övers för de andra penséerna.

Utanför tomten börjar trollskogen. Där behöver man inte räfsa och det är lika så skönt.

För där finns allt möjligt konstigt, som oidentifierbart vitt ludd. Jag drar gränsen vid luddräfsning. Faktiskt.

Och när vi kom in efter fyra timmars räfsande märkte vi till vår stora bestörtning att guldfisken just hade dött!

testblomma

now i just need me some star-shaped sunglasses

Nej. Det blev ingen god smak (TM) i höst heller. Det blev en höstfuskfårpäls i polyester. Och lite stövlar.

När jag tänker på det tror jag att denna höst i själva verket är hösten att klä sig som Penny Lane i Almost Famous. Why fight it liksom? Klassisk god smak får bli nästa års problem.

dagens citat

kommer från Therese Bohman:
"Denna höst ska jag anstränga mig för att ha god smak även om det är mot min natur."

Haha! En beundransvärd strävan och säkerligen värd att ta till sig för alla oss som känner oss träffade (yes, we know who vi are). Jag återkommer och berättar hur det blir med den saken sedan jag varit till HM och tittat på fuskpälsar.

[och ja, anledningen till att jag så sällan bloggar: ända sen jag bytte template till detta så har det varit stört omöjligt att få texten att bete sig som jag vill. Previewen har absolut ingenting gemensamt med hur det kommer att sen ut i browsern, att gå i i html-koden har ingen effekt och allt är på det stora hela en aning frustrerande.

Radavståndet i inlägget nedan är helt fel, men det övergår mitt förstånd hur det kunde åtgärdas!]

uppdatering från hallen

Sommarskor väntar på sommar och/eller party. Blomlökar på plantering, förgäves.

- inhandlat stuckatur, i nåt styroxliknande material (ja, jag skäms, men bara lite) och limträskivor att göra hyllor av. Limträskivorna var på rea p.g.a. nåt slags hulabaloo-jippo på Bauhaus, stucco:n var fullpris, förstås. Dyrast av allt var pluggarna och skruvarna. Det bär mig emot, prissättning borde bygga på någon slags rolighetsprincip. Pluggar och strumpbyxor borde vara så gott som gratis.

Detalj av stuckatur. Egen skämskudde medtages.

- vi bestämde oss för att inte lägga tillbaka innerdörren, så den står nu bredvid sängen istället. Jag vet inte om det är optimalt, men åtminstone uppfyller det kriterierna för en "personlig inredning. Jag har inte sett NÅN annan som dekorerat sitt sovrum med lösa extradörrar. Inte ens i nån tidning. Om en par veckor hoppas jag att man slutar reagera på den för jag vet inte riktigt var vi annars ska göra av den.

- vårt golvkakel såldes nu med 50 % rabatt, vilket jag tycker är lite oförskämt.

- skåpknopparna är på plats, men nyansen skiftar lite, i.o.m. att jag hamnade att köpa en ny istället för den som var lite trasig. Tyvärr var de nya lite fulare, så jag ville inte byta ut båda två trots att det gjort det enhetligare. Så nu har jag omaka knoppar och intalar mig själv att det gör mig lite bohemchic.

På bild ser de både olika stora och sneda ut, i verkligheten är de mest olika färg. Bohemchict, säger jag ju!

Det har alltså inte hänt så mycket den senaste månaden. Som alltid när vi renoverar går vi ut hårt innan vi kommer på att vi mycket hellre degar i soffan med Californication och glass.

[update, update: N. målar nu hyllplan för fullt!]