sweet manic panic

What on earth ägnade vi oss åt tiden före facebook? Är det nån som minns längre? Hösten 2007 kommer verkligen att gå till historien som facebookandets höst, som den höst då jag alltid kände till allas möten och sjukor, ständigt var informerad om Sivs lunchmeny, då to.m. Kissen invitade sina egna kompisar till catbook och Tullpojkens vara eller inte vara stöttes och blöttes i det oändliga i alla upptänkliga forum. Då ens virtuella umgänge plötsligt utvecklades till en konstig, cool mix av the usual suspects och nygamla slumpvis upphittade människor. Och det känns helt normalt, det känns som om vi alltid har gjort det.


För övrigt; om man är jägare, dvs. ute i skogen med den uttalade målsättningen att skjuta djur så är de inte synd om en om man blir attackerad av en björn.

Poetic justice.