tillbaka igen

Iiiik! Jag har massor av jobb och av ren panik (och trots) så gör jag inte ett skit. Så moget.

Tillbaka i stan efter fem veckor i Oravais, Vasa, Stockholm, Göteborg(2 gånger), Skagen, Århus, Köpenhamn, Jeppis, Munsala och kanske en par, tre ställen till som jag nu glömt men som åtminstone då alla kändes betydligt mer appealing än här. Det är en så otroligt ofräsch stad det här! Jag orkar inte med alla som jamsar om "jamen, det är så vackert vid Aura å, och Domkyrkan och bla bla..." Folk är ohygieniska och det städas aldrig och urk. Mycket folk är det också, för en som tillbringat fem veckor på landet. Igår krockade jag bara med folk hela tiden och när jag klagade över hur ingen liksom ser sig för utan de bara är överallt och i vägen, så undrade N. om jag liksom förväntar mig att alla ska väja och liksom gå runt mig? Och sen när jag igen drog den där historien om stackars litet barfotalantisbarn som inte är van vid så många människor och intryck överallt, så fick jag bara en tveksam blick och motfrågan hur jag aldrig verkar ha några problem när vi är i riktiga storstäder, utomlands, med verkligt mycket folk?

Bra går det, men så kan folk där i allmänhet också ta sig fram utan att bumpa i folk till höger och vänster; det är det där att man bara försöker gå igenom mig som jag opponerar mig mot.

I övrigt var stan sig ganska lik, förutom Akademen som var helt omgjort och kändes mycket otryggt. Strök olyckligt omkring en lång stund och förstod ingenting tills jag igen hade lokaliserat mina gamla vänner och favoriter. Förutom att de fått nya hyllor, har de också gjort något mer genomgripande, som typ sorterat om? Enligt ämne? Men på ett nytt sätt än förr? Sedan träffade jag Bamse och Lille Skutt också, på Universitetsgatan. Bamse var 2,5 meter lång och Lille Skutt bara obetydligt kortare. Konstigt, jag hade föreställt mig dem som tja, mindre?

Var och såg på ett hus igår igen. Det var jättefint, men gården var mystisk/icke-existerande och sen var det alldeles för dyrt. Tyvärr missade vi den öppna visningen med ca en timme, så senare på kvällen när det blivit så pass mycket svalare att det gick att både nästan gå och tänka samtidigtvi cruisade vi bara lite nonchalant fram och tillbaka. Det var ett konstigt område; vartannat hus var nytt och blankt och fint och vartannat såg ut att vara senaste renoverat 1938. De sistnämnda kompletta med öldrickande farbröder i wife beaters och gamla lädersoffmöblemang som stod och vinglade ute i gruset.

Lite white trash i amerikanska södern, fast i centrala Åbo. Ganska exotiskt.