Rörd av när det börjar:s efterlysning gör jag en kort resumé över de senaste veckorna: jag har fått nytt, smashing hallgolv (ja mamma, det blir bild sen), lagt alla mina pengar på förvaaaring (och samtidigt tagit ännu ett steg in i vuxenvärlden: Jag har mina kläder bakom dörrar! Bara två år efter inflyttning! Wow!), jag har äpplen överallt och plommon lite var stans (läsare bosatta i Åboregionen ombedes höra av sig om ni vill ha lite frukt) och hela trappan full med skrot. Jag tittar på the wire, igen, och orkar inte ta itu mer röran som utgör mitt liv. Jag kokar bara äppelmos, det är den enda huslighet jag befattar mig med. Jag tjatar om en större bostad för min fruktförvaring. N. tycker jag påminner skrämmande mycket om hans mor. Jag har äppelmosbrännblåsor på fingrarna och N. tycker att jag ska stiga bort från spisen, nu genast, och att vi har all äppelmos vi någonsin behöver. Jag mumlar något osammanhängande och sneglar mot min fallfrukt. Jag har trätt in i totalt eftersaftningsmode (för de oinvigda kan jag ju meddela att "eftersaft" är en term för det allra sista ynkliga man får om man kokar t.ex. vinbärsskrottar en extra gång, efter att de redan är saftade en gång).
I kväll anländer min syster. Jag tänkte bädda ner henne tillsammans med 27 meter listverk, ganska många par skor, tre sovsäckar, en kylväska, tio hyllplan och en over-sized halmbock. Jag ser väldigt mycket fram emot att ha henne här, jag hoppas att vi ska kunna gå ut och äta eller nåt annat roligt och när hon far tillbaka så hoppas jag att hon tar väldigt mycket frukt med sig.
Friday, September 11, 2009
resumé & return of the fruktflicka
Upplagd av maria kl. 10:18
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 kommentarer:
tack!
tack själv! Och äppelvoucher.
Post a Comment