Friday, May 30, 2008

på promenad

gula hus, underifrån

Om ett tag, eller trettio år, när vi slutligen har tröttnat på stillheten i vårt långsamma förortsghetto och känner oss redo för stan igen så flyttar vi kanske hit: närmare centrum och med väldigt vackert läge vid åstranden. Det känns som perfekta hus att komma hemtuffande till på sin vespa iförd en perfekt sommarklänning efter att man varit till torget på körsbärsshopping.


... and he says it like it's such a bad thing?

Men den bohemiska och upproriska sidan av mej dras också till huset två steg bort. Hur ska jag kunna motstå ett osannolikt litet fykantigt hus som gömmer sig i en djungelträdgård fylld med allehanda konstigheter? Jag vill köpa en flock rufsiga hundar och placera ut lite överallt. N. tycker det är lite förskräckligt. - Men, trädgunga! säger jag då. Han himlar med ögonen och ser lite besvärad ut. Han säger att det är som Thailand, att det bara hönorna är som fattas. - Precis! säger jag lyckligt.


Och så sötaste änglaflickan. Bara för att.

Thursday, May 29, 2008

ikea

Ålandstidningen nämner sådär helt i förbifarten att nya ikeavaruhuet i Reso ju öppnar 12.6 , som om det var något vi vetat hela tiden. Ha! Jag är så nöjd, för det innebär att jag hela tiden haft rätt om alla de mystiska "löydä itsesi" och "olemme perillä" som tejpats upp på bussat och stolpar. Och jag älskar att ha rätt. Men som jag har sökt officiella uppgifter som skulle bekräfta det datumet. Det kan helt enkelt inte vara meningen att det ska vara offentligt än, i så fall tycker man att även andra än ålandstidningen skulle ha känt och rapporterat om datumet?

Småstadsmentaliteten med dess motvilja mot onödigt tjafs förnekar sig aldrig: det är samma sak med eftertraktad populärkultur - oavsett hur mycket hemlighetsmakeri som är involverat och hur storslagna releasehappenings som hålls på Oxford Street något visst klockslag så kan man vara säker på att något Halpa-Halli eller Anttila i Österbotten redan har sålt skivan eller boken i flera dar.

12 juni är om jämt två veckor - I will sooo be there.

Uppdatering: Nej, jag hade fel, tydligen fanns nyheten även i pappers-ÅU.

Friday, May 23, 2008

win-win situation

Jag är en hemsk person, jag tar bara metro om utdelaren råkar vara snygg. Annars tackar jag nej och är miljövänlig och sparar skog. Ha ha.

Thursday, May 22, 2008

dressed up lika a car crash - the 2nd coming of the accidental fashionista

Oh my god. Efter ett snabbt varv in på expressen konstaterar jag att jag tydligen är mer inne än jag tror: det som gäller i sommar, enligt tidningens nygamla trendspanare Ebba von Sydow, är nämligen plastiga solglasögon (Nja, plastiga vanliga ok?), jeans med hål på (Check! Yep, my darlings som varit bygg- och fixarbyxor de senaste tre-fyra åren) samt jeansjacka (Eh, jaha, mmm, okej då, jag har ännu inte lyckats köpa någon ny jacka, så varför inte... om ni envisas så!). 


De här jeansplaggen ska dock inte bäras tillsammans, är Ebba noga med att betona, vilket jag är lika så nöjd för, annars hade det känts lite väl mycket ungdomsdans i Forsby cirka sommaren 1988! För det enda som den här outfiten egentligen kräver i form av accessoarer är ett par fransiga mockasiner och en risig och lite blekt pudelpermanent och jag skulle kunna vara den perfekta parodin på mej själv som trotsig 15-åring. De grekiska fiskarmössorna lär förresten också vara på gång igen, jag har kvar den också. Den har ett Top Gun-märke och en massa blandade pins (Madonna och U2 och Ior  - all still going strong) på sig färdig från senast det begav sig. Jag är en sån tant, jag har redan allt som blir modernt. Jag har haft det hur länge som helst, säg vad som helst så dammar jag bara av det behjälpligt och är trendigast i stan. Yes. Men jag vet bara inte om världen är redo? Jag är inte alldeles säker på att det är en look vi behöver igen, åtminstone inte på länge än....

Min mamma förvaltar bilderna som bevisar att jag och min familj aldrig någonsin sett så förskräckliga ut som just då, en hel sommar står vi på olika nordiska torg och äter glasstrutar i snålblåsten i våra stentvättade jeansjackor med blektblondinpermanentade slingor som fastnat i mungipan. Det är sådana foton som man kan ta fram vartannat år och rysa åt i avskräckande syfte, och som man hickar till och blir alldeles förskräckt över om man råkar snubbla över oförberedd och av misstag. Man förstår bara inte att vi gick med på att ha sådana kläder och frisyrer och att det på något plan till och med var resultatet av ett aktivt och frivilligt val? Någon hade ballongkjol, och det borde ju rimligtvis ha varit jag för jag var alltid den som hade allt konstigt, men jag tror att det kanske var systern, på första maj. Själv hade jag antagligen turkosgröna lågklackade pumps, som förresten väldigt mycket liknar skor som säljs på Bianco nu. De var mina favoritskor halva högstadiet. Jag hade två par precis likadana, för det här var liksom under planekonomins tid när samma kläder fanns i butikerna for ages. När jag tittar på de där bilderna försöker jag desperat komma ihåg hur vi kände oss, tyckte vi att vi var fina? Jag antar det. Jag minns inte. 

Tuesday, May 20, 2008

oh, the joys of gardening

Men! Till exempel så här fint kan det tydligen bli om man inte envisas med att prompt odla sina egna plantor, utan ödmjukt biter ihop och åker och köper dem istället. Ens egna plantor lämpar sig inte för några photo shoots: de är 1) långa, 2) trådsmala, 3) bleka, 4) på god väg att slå knut på sig själva på de mest nyskapande sätt och 5) ser sjukliga och halvt döende ut.

...och ironiskt nog beskriver väl adjektiven ovan ganska exakt vad som förutsätts för att man ska ha chans att bli en riktigt framgångsrik mänsklig modell, men likväl.

Pappa telefonerar

Pappa ringde igår och lät hemlighetsfullt triumferande. Han har ekorrbabysar på mellantaket. De bor där med sin ekorrmamma och övar sig i att inte trilla ner i väntande kattgap.

Nå just så! Han ska nu alltid ha de coolaste och bästa djuren. Jag kommer dragandes med mina harar och fasaner, mesar och finkar, björktrastar, koltrastar och andra trastar. Pappa drämmer till med uttrar utanför kontorsfönstret, igelkottsungar under spireabusken och småekorrar på mellantaket.

Monday, May 19, 2008

Tröjor

Jahapp. Reklamtröjorna har anlänt. Jag provade just min och passform och kvalitet verkar väl vara okej, för att vara en reklamtröja. Herrmodellen såg aningens kort och bred ut (en älskad klassiker, I know !), fast det är svårt att säga säkert utan någon real live specimen av karl att prova på. Trycket var till min stora förskräckelse bara på finska, vilket jag inte riktigt hade insett, men man kan ju alltid hasa fram längs med lämplig vägg om det känns så.

Jag inser att hela släkten nu sitter och gnuggar händerna av iver över att få ikläda sig detta ståtliga plagg, så ska försöka få ut dem så snabbt som möjligt.

Och tack till alla för att ni låter mej hållas och med god min bara tar emot...


Edit: 
När jag kom hem med mitt tröjberg utbrast N. förtjust att oj, nu kan hela klanen ha UNIFORM när ni besöker Juthbacka marknad!

Javisst! Och på Rockoff och midsommar och den där krigsjubileumsfesten som jag inte vet vad den kallas... Inte en gång i sommar kommer man att behöva fundera på vad man ska ha på sig.

Observera dock hur smidigt han exkluderade sig själv.

Helgen som gick försvann i ett suddigt töcken av kolla bloggar, kolla mejl, kolla facebook, kolla vädret. Jag tror inte att jag har så uttråkad i hela mitt liv. I ett skede kollade jag på lite cyklar också, men det fanns bara samma cyklar på alla ställen och jag kan inte bestämma mig för vilken som borde bli den cykel som jag antagligen ändå inte kommer att använda, så jag köpte ingen.

Utöver allt detta kollande har jag planterat lite sommarblommor, städat lite och missfärgat min favoritbadhandduk i en kall mintgrönt nyans. Coolmint, för att använda hipp tandkrämsterminologi. Och så har jag sett två ishockeymatcher från början till slut, och det om något säger väl allt. Och ätit rabarberpaj av egen rabarber. Det känns extremt lyxigt. Jag har ännu inte kommit över den där förundran över att saker faktiskt övervintrar och fortsätter växa från år till år. Så där att man på vintern helt nonchalant kan blicka ut över sin leråker och tänka att jaja, där på den där fläcken, där kommer rabarbern.

För övrigt förstår jag inte hypen med Grey's anatomy, snälla förklara? Jag har nu sett halva första säsongen och den är väl okej, men? Den känns precis som Ally McBeal fast i sjukhusmiljö och varför är den arma Meredith så tråkpräktigt perfekt hela tiden? Hon är någon slags liten praktikantdoktor och ändå är hon duktigast av alla på hela sjukhuset och när alla andra står handfallna kommer hon skuttande som en modern Cherry Ames och vet alltid precis vad som borde göras. Hon är lite jobbig. Jag gillar i så fall Izzie bättre, och Christina.

Sunday, May 18, 2008

frozen

Saturday, May 17, 2008

bloggen.fi - igen, någon slags metablogg

Finlandssvenska bloggportalen bloggen.fi har uppdaterat sig rejält på senaste tiden och fått en massa nya, användbara features som den tidigare saknat: månadsarkiv, möjlighet att länka till enskilda inlägg och inte bara en bloggs ingångssida, möjlighet att ange status, taggar etc. Den ser proffsig och luftig ut och äntligen känns den som en riktig bloggportal mer än ett gulligt hobbyprojekt och för första gången tänker jag att det kanske skulle gå att ha bloggen där trots allt. Men förstås låter inte reaktionerna vänta på sig, förutom Netti, och kanske nån till som är positiv, så är det ingen ände på allt gnäll: folk "spyr" över förändringarna, folk ska sluta blogga för allt är så dåligt och inget fungerar och allt är så fult och komplicerat och inget förstår dom. Trots att folk jobbar hela tiden på att fixa buggar och beakta bloggarnas önskemål, trots att nya bloggen funnits i kanske tre dagar och ingen rimligtvis ännu ens kan veta hur den nya bloggen kommer att fungera när den är helt klar. Så nej, folk hittar inte de bloggar de brukar läsa för att ingångssidan ser annorlunda ut (länklista i egen blogg, favoriter i webbläsaren??, rss-feed???). Någon hade t.o.m. problem med att hitta sin egen blogg, och man tänker bara: snälla nån! Inte lätt att vara admininstratör där. 


Man kan ju inte ha en webbtjänst som aldrig får lov att utvecklas. Någon som väldigt mycket saknar internet som det såg ut 1994?  

dagens ord: sommargummidräkt

a.k.a. det blidde ingen cykel...


Jag älskar internet: annars skulle jag bli tvungen att gräva igenom alla mina arkiverade kassetter som ligger i förvaringsboxar högst uppe i min garderob för att komma på att bandet som tjejen bakom termen "sommargummidräkt" spelade i hette Whipped Cream och att hon själv hette Elizabeth Punzi. Det var ett svenskt band som fanns under tidigt -90-tal och var mest kända för sin melankoliskt drömska cover på låten Observatory Crest. Bandets sångerska Elizabeth deltog i något lekprogram på tv som kan ha letts av Arne Hegerfors (?) iförd just en sommargummidräkt. Hon var rolig och väldigt cool och hade en kanin, som jag tror var grå. Tyvärr hittar jag inte själva låten någonstans.

Själva ordet sommargummidräkt kan lämpligen användas i överförd betydelse för att beskriva alla former av obskyra och bisarra klädesplagg som inte riktigt faller in i någon annan kategori och man därför gör bäst i att undvika, men i all synnerhet för latexinspirerade overaller med korta ärmar och ben.

Har nu införskaffat en kraftigt prisnedsatt sommargummidräkt i neopren på Stadium och bara det blir sommar på riktigt ska jag återuppta mitt projekt och verkligen lära mej att svänga den där jäkla vindsurfingbrädan. Ifall det misslyckas riktigt får N. sitta färdigt redo med motorbåten vid estniska gränsen och nappa mej i flykten när jag susar förbi...

Friday, May 16, 2008

sommar, anyone?

Åh, men jag fryser ihjäl, jag har verkligen inga kläder (deklamerade hon med eftertryck som den drama queen hon är), men allvarligt, ska det inte bli varmt snart? Jag struntade ju i att köpa vårjacka för att jag tänkte att det ordnar sig, det blir varmt och så använder jag en kofta. Men nu är det + 2 på morgnarna och favoritkoftan börjar kännas tunn och gick dessutom sönder här redan en gång, och now I'm not so sure. Och nu finns det inga jackor längre, nu finns det billiga basic toppar och skrikiga tunikor. "Hurra, precis vad mänskligheten behöver mer av", tänker jag bittert inombords medan jag shoppar för brinnkära livet. För jag vet ju att när det blir varmt sedan i juli så kommer de antagligen också att vara slut. Men nu skulle jag annars kunna tänka mig en sån där liten svart tunn läderjacka som alla sålde i mitten av mars. T.ex. Zara hade fina sådana, men den jag provade kändes pytteliten och konstigt snäv i ärmarna och M var den största storlek som fanns och sen blev jag arg för att jag kände mej som Hulken och gick därifrån utan jacka och nu står jag här och fryser i min trasiga kofta. Jag känner att det drar ihop sig till ett ynkläge snart.

Thursday, May 15, 2008

...men seriously, det måste finnas fler?!

I söndags var jag bara så nära mitt genombrott till ära och berömmelse och stora cash - jag skulle nämligen lansera mitt eget dietprogram! Det var en helt briljant metod, lämpar sig för alla och väldigt lätt att förstå och ta till sig. En slags ny Atkins- eller GI-metod, eller nåt, komplett med glammiga små inspirationskokböcker i glada färger, preppyga och lite småsexiga förkläden samt mina egna köksknivar (fast int' så vassa för då skär jag mig).

Fast nu är hela planen tills vidare lagd på is, i brist på lämpliga grönsaker. För när jag satt och brainstormade sådana som skulle vara både goda och multifunktionella och passa in i systemet , dvs. inga omoderna nördgrönsaker som sallad, gurka och tomat, som folk äter mycket av annars också, och inget otäckt, utan enbart sympatiska trendveggies liksom, då kom jag till nio. Och den siffran inkluderar ändå både jordgubbar och champinjoner, vilkas grönsaksstatus är lite sådär. Och nio är på tok för lite för att konceptet skulle fungera som det var tänkt, så nu regroupar jag, i väntan på uppkomsten av helt nya grönsaker. Det är väldigt harmt, nu blir det ingen föreläsningsserie med mig och min avokado.

Monday, May 12, 2008

Har någon slags semester. Sådan där som går ut på att man stiger upp halv åtta på morgonen och ägnar sig åt hårt kroppsarbete hela dagen till tio på kvällen. Mina sommarhusvistelser går till 90 % ut på att måla något jag redan har målat minst tre gånger tidigare och såpskura golv. Såpskurade golv är ett ondskefullt skämt, det funkar precis så dåligt som det låter. De där människorna i inredningstidningar som har 250 m2:s hus, tre barn och och hund samt såpskurade golv kan inte vara PÅ RIKTIGT! Jag har cirka 9 m2 att skura och jag gör inget annat än svabbar. Det spelar ingen roll om någon är nära det ens, det där golvet drar till sig all lös smuts i hela norra Österbotten.

Dagens höjdpunkt: jag har pratat med en irländsk varghund. Pappa tvärbromsade med skrikande däck och vi kastade oss ur i farten. Den var snäll och tog uppståndelsen med ro, lutade sig lite uppmuntrande mot mina ben bara. Jag behöver ovillkorligen en hund i ponnystorlek! I morgon ska jag såpskura mera. Sen är det tillbaka till jobb och stan igen, där moppar vi bara lite planlöst med Ajax ibland.

Thursday, May 08, 2008

En stockholmare och my beloved neighbours

Javisst, andras naturbilder är i allmänhet hur tråkiga som helst, men jag har inga skrupler och saknar all självkritik, so here we go..


Ett fint, blommigt träd som jag träffade i Stockholm. På Kungsholmen alldeles nära Room.


Lilla fejkäppelträdet övar sig inför sommarens grillpartyn.


Körsbärsträdet tycker övning är bara tjafs och har mer en I want it all and i Want it now-attityd. Sakura power.


Den här stod utanför planket och såg trist och oansenlig ut hela förra sommaren. Ett litet träd? En stor buske? Men, blommar ju!!!

Wednesday, May 07, 2008

topless or not?

För dagens konstigaste slutsats står en fritidsnämnd som tydligen dessutom innehar expertis gällande mekanismerna bakom anorexi. Man får tycka vad man vill om toplessbadande i sig, men enligt min erfarenhet så är det få saker som så effektivt tar ner en och ens kroppsuppfattning på jorden som ett vanligt simhallsbesök! Där är man verkligen så långt från photoshoppade reklamkroppar som man bara kan komma, snarare blir man nästan lite förskräckt ibland över hur folk verkligen ser ut.

Hur just toplessbad skulle öka faran för anorexia mer än vanligt, simpelt bikinibad förblir något oklart, däremot är det inte särskilt svårt att se en koppling mellan den enorma sexfixeringen som just kvinnors kroppar i synnerhet ständigt utsätts för och just t.ex. anorexia. I det här fallet så är det snarare en fråga om moralpanik och allmän sedlighetsiver som förklätts till någon slags vag omtanke om sköra och väna unga flickor. Som alltid.

Jag vet inte ens varför jag stör mig på den här argumentationen, men den känns väldigt falsk.

Tuesday, May 06, 2008

om hur världen sedd ur en strut blir ganska begränsad och tittar man uppåt alltför länge då det regnar kan det hända att man drunkar...

Alltså, hur länge var jag borta? Tre dagar? Fyra? Och under den tiden har det öppnat typ sju nya butiker, varav tre är nya på riktigt: Nilson (skobutiken), Gina Tricot och Wayne's Coffee (som väl strängt taget inte är en butik, utan mer ett café om vi ska vara petiga). De övriga är nya varianter på affärskedjor som redan funnits. Men ändå, i en stad där folk fortfarande håller på och pratar om "nya Hemtex" då de avser en butik som flyttade förra våren (eller var det året därförinnan?) och vars enda andra nya shoppingtillskott för i år tycks vara en concept store för Crocs så får det anses vara ganska bra. Vi är inte bortskämda.

Åland var så fint och trevligt (säger jag med risk för att min syster kommer att hota med stryk). Efter alla dessa år har jag äntligen ätit på innestället Indigo, nu när alla ålänningar istället har flyttat vidare till Umbra. Så det får bli nästa projekt. Jag har på det hela taget ätit sjukt mycket god mat och druckit drinkar. Och så har jag besökt vad som måste vara Ålands snällaste veterinär: Om ni tänker semestra på Åland med sjukligt djur som ni vill styra ut med Lilla Huset på Prärien-hätta på en nationell helgdag, så rekommenderar jag verkligen Bitte Bamberg-Thalén. Hon har ett något krångligt namn men var supertrevlig! Jag har också hälsat på Enola och hennes nya fina hus. Jag har kort sagt hunnit med det mesta, utom Sparhallen. Det blev shopping och treehugging i Stockholm istället. Hela staden var full med fina blommande träd som jag inte kände igen, jag ville ta hem dem alla. Men det blev inga träd, inte ens en liten futtig Magnolia för 76,50 euro.

Nu är vi och babyn hemma igen med strut och två olika sorters piller. Hon bär sin förödmjukelse med värdighet och relativt gott humör. Såren på huvudet ser redan mycket bättre ut, men jag är lite orolig för hur det kommer att bli när vi slutar med kortisonet, för vi har ingen aning om vad någon eventuell allergi kan tänkas bero på.