Helgen som gick försvann i ett suddigt töcken av kolla bloggar, kolla mejl, kolla facebook, kolla vädret. Jag tror inte att jag har så uttråkad i hela mitt liv. I ett skede kollade jag på lite cyklar också, men det fanns bara samma cyklar på alla ställen och jag kan inte bestämma mig för vilken som borde bli den cykel som jag antagligen ändå inte kommer att använda, så jag köpte ingen.

Utöver allt detta kollande har jag planterat lite sommarblommor, städat lite och missfärgat min favoritbadhandduk i en kall mintgrönt nyans. Coolmint, för att använda hipp tandkrämsterminologi. Och så har jag sett två ishockeymatcher från början till slut, och det om något säger väl allt. Och ätit rabarberpaj av egen rabarber. Det känns extremt lyxigt. Jag har ännu inte kommit över den där förundran över att saker faktiskt övervintrar och fortsätter växa från år till år. Så där att man på vintern helt nonchalant kan blicka ut över sin leråker och tänka att jaja, där på den där fläcken, där kommer rabarbern.

För övrigt förstår jag inte hypen med Grey's anatomy, snälla förklara? Jag har nu sett halva första säsongen och den är väl okej, men? Den känns precis som Ally McBeal fast i sjukhusmiljö och varför är den arma Meredith så tråkpräktigt perfekt hela tiden? Hon är någon slags liten praktikantdoktor och ändå är hon duktigast av alla på hela sjukhuset och när alla andra står handfallna kommer hon skuttande som en modern Cherry Ames och vet alltid precis vad som borde göras. Hon är lite jobbig. Jag gillar i så fall Izzie bättre, och Christina.