babyplantorna är här!

Det har varit kallt så länge att man inte ens förväntar sig något annat. Man har alldeles slutat hoppas på en förändring utan resignerat och insett att this is it, det blir inte bättre än så här utan man är dömd till att evigt vandra runt i sin snyggt skräddade men tunna och sönderskavda vinterkappa och blåtonade händer. Tänk Anna Karenina så förstår ni ungefär. Det har ju visserligen sin egen estetik det med, men det blir ack så tröttsamt i längden...

Och sen plötsligt så dyker babyplantorna upp på bara två dagar! Det stod "gror på 7-14 dagar" på påsen och jag sådde på torsdag kväll, tänkte" syns kring påsk" och åkte bort över helgen och sen på söndag så stod de bara där helt självsäkert, som om de aldrig gjort nåt annat. Tyvärr har jag ingen bild på dem än men påsen ser ut så här:

ljusgula tagetespojkar!