om hur världen sedd ur en strut blir ganska begränsad och tittar man uppåt alltför länge då det regnar kan det hända att man drunkar...

Alltså, hur länge var jag borta? Tre dagar? Fyra? Och under den tiden har det öppnat typ sju nya butiker, varav tre är nya på riktigt: Nilson (skobutiken), Gina Tricot och Wayne's Coffee (som väl strängt taget inte är en butik, utan mer ett café om vi ska vara petiga). De övriga är nya varianter på affärskedjor som redan funnits. Men ändå, i en stad där folk fortfarande håller på och pratar om "nya Hemtex" då de avser en butik som flyttade förra våren (eller var det året därförinnan?) och vars enda andra nya shoppingtillskott för i år tycks vara en concept store för Crocs så får det anses vara ganska bra. Vi är inte bortskämda.

Åland var så fint och trevligt (säger jag med risk för att min syster kommer att hota med stryk). Efter alla dessa år har jag äntligen ätit på innestället Indigo, nu när alla ålänningar istället har flyttat vidare till Umbra. Så det får bli nästa projekt. Jag har på det hela taget ätit sjukt mycket god mat och druckit drinkar. Och så har jag besökt vad som måste vara Ålands snällaste veterinär: Om ni tänker semestra på Åland med sjukligt djur som ni vill styra ut med Lilla Huset på Prärien-hätta på en nationell helgdag, så rekommenderar jag verkligen Bitte Bamberg-Thalén. Hon har ett något krångligt namn men var supertrevlig! Jag har också hälsat på Enola och hennes nya fina hus. Jag har kort sagt hunnit med det mesta, utom Sparhallen. Det blev shopping och treehugging i Stockholm istället. Hela staden var full med fina blommande träd som jag inte kände igen, jag ville ta hem dem alla. Men det blev inga träd, inte ens en liten futtig Magnolia för 76,50 euro.

Nu är vi och babyn hemma igen med strut och två olika sorters piller. Hon bär sin förödmjukelse med värdighet och relativt gott humör. Såren på huvudet ser redan mycket bättre ut, men jag är lite orolig för hur det kommer att bli när vi slutar med kortisonet, för vi har ingen aning om vad någon eventuell allergi kan tänkas bero på.

kortfattat

Hej, nu är vi tillbaka, och nedräkningen inför flytten har börjat på allvar (4 veckor nu, yey!). Sen senast har vi alltså varit på vår traditionella vårrundtur åland-stockholm-åland, i år nästan med bloggtema. Kom till åland i fredags, firade en försenad födelsedag med supergod mat och åkte sedan med syster till stockholm, shoppade kakel (för drygt en m2, hoppas att jag inte drabbas av en sudden urge att kakla stort, då blir det på tok för lite) och annat och vinkade sedan av systern på kvällen och träffade orange för thaimat och lite allmänt skvaller. På söndagen blev det mera shopping och Lisa Rinnevuos nya utställning på södra galleriet (håller på några dagar till om någon är i närheten och har lämpligt att fara och kika). Fick till och med briljera med mina kunskaper om hur man uttalar finska namn och verka som one of those in the know. Valborg firades något kylslaget med grillande tillsammans med syster, R. och Enola. Och på första maj var vi och kikade på något som kan vara ett kommande hem för G. och sen satt vi på båten igen och led oss igenom fem timmar emo-humppa.

Och ja, rätt ska vara rätt: Bemz har skickat en liten ljusblå lapp nu. Hurra! Håll tummarna...