Doris 2009

Sorry för obefintligt uppdaterande, ville bara meddela att Doris nya julkalender finns HÄR.

Man kan inte vara ironisk när man pratar med en hund som äter kritor, det förstår nästan precis vem som helst

-Miffy

Oh, fuckfuckfuck! Det börjar bli dags för julkalender igen. Jag dör ihjäl mig, kvävd av ångest och morotsflis.

Är det någon som har något uppslag på någon aspekt av julen som kan behöva räddas/förklaras/fixas till? Här är det nämligen rätt ont om den varan!

à la recherche du temps perdu

Jag vet inte om det är åldern (extra aktuellt med åldersnoja dessa tider) men det är lätt att bli nostalgisk när man läser Sivs extremt underhållande inlägg över sjuttiotalets topp-fem farligheter för barn.

Hemma hos oss var det simkramper (bäst att vänta en hel timme om man så bara druckit ett glas saft) och gröna potatisdöden som var de stora hoten. Några berberisbuskar har vår familj veterligen aldrig haft så de har jag inte ens haft förstånd att vara rädd för, men nu vet jag bättre (rakt in i hjärtat - tänka sig!). Vindruvskärnorna var jag heller inte särskilt rädd för, men en kompis i lågstadiet var helt panikslagen. Tuggimmit spottade jag ut alldeles nyss (lakrits-/citronsmak, men vill inte ta några onödiga risker).

---

En nytillkommen, tydligen helt reell risk för dagens småbarn: kattdöden. Hjälp!, säger jag bara, det är så, så hemskt och sorgligt... Samtidigt kan jag som kattägare nästan inte förstå hur några barn alls just klarar sig undan detta öde? Det finns inga så klängiga och värmesökande djur som katter så barnvagnarna borde rimligtvis vara fulla av dem hela tiden. Den menade inget illa, den var bara kall om fötterna och så gick det så här.

....de här dagarna med hemmajobb medför i allmänhet ett lite oortodoxt kosthåll.

frukost: pizzaslice (från igår)
lunch: vitchoklad, äpple och chips (choklad och chips är rester från helgens halloweenfest. Äpplet bara fanns, på äpplens vis.)

Eventuellt kunde man ha omstrukturerat den inbördes ordningen på intaget av dessa livsmedel.

Vitchoklad till frukost.

hm?

Men jaa! För första gången känner jag mig lite lockad av tanken på en bloggen.fi-blogg... men sen är det ju detdär att jag inte riktigt orkar skriva: för att det som är komplicerat och intressant är just komplicerat och för att de materialistiska prylar jag t.ex. shoppar, har på mig och placerar ut i mitt hem kanske inte känns fullt så intressanta att de skulle meritera en helt egen blogg. Jag handarbetar inte ens. Inget pyssel heller, ingen scrapbooking, inget sockstickande - nada.

Så kanske jag nöjer mig med en blogg att försumma tills jag hittar något alldeles smashing tema.