Men nej. Inte svimmade jag nu heller. Jag hålls vid fullt medvetande och alert genom alla morgonsamlingar och vaccinationer och blodprov, så jag får fortsätta vara nyfiken. Tittade bort medan sköterskan tappade upp tre rör blod, alldeles effektiv och business as usual, och plötsligt var jag så mycket nöjdare med mitt eget jobb. Det där tjocka, kletiga sipprandet och slurpandet fick mig att tänka på Eli. Försökte känna efter om jag ändå inte kände mig lite yr och svag. Men nej.
Eli svimmar inte heller.
0 kommentarer:
Post a Comment