Wednesday, March 25, 2009

den åländska mördarkruppen/bunnies galore


Hej, hälsningar från sjukstugan. Världens hemskaste förkylning fortsätter att skörda sina offer. Själv är jag vacklande - än nästan frisk i flera dar och än lite småförkyld och fram och tillbaka och repeat until exhaustion, men nu är N. också sjuk och åldringspläden har åkt fram igen. Åldringspläden är röd och lite noppig och luktar syntetiskt får och får bara komma fram när man man är så pass frusen och klen att man inte riktigt klarar av att sitta själv utan stöd. Tyvärr börjar åldringspläden vara ett stående inslag i vår inredning.

What else, jag började twittra i lördags (?) och blev uttråkad och bestämde mig för att sluta efter tre minuter ungefär. Jag har två followers - syster och pojkvän - och det känns minst sagt lite ensamt och ödsligt och för att inte tala om hur i hela världen man ska få något sagt med så sorgligt få tecken! Mja, jag är skeptisk. Jag försökte just twittra min bunny-observation och hur det var så fint med tre bunniesar som hoppade på rad snett över åkern, rakt och symmetriskt efter varandra liksom i takt, och sen plötsligt svängde sig den mittersta om och tog ett litet busigt skutt mot den sista och de var så himla söta. Och just inget rymdes med, så jag blev lite ledsen. De är förresten helt vilda av våränslor idag när solen skiner igen: som mest har jag haft fem samtidigt och en rusade förbi bara en halvmeter från altandörren. Kissen och jag tycker det är så utomordentligt trivsamt. Vi är bara osäkra på twittrande är ett forum som riktigt låter skogens smådjur komma till sin fulla rätt, men vi får se.

Sen har jag på rent trots köpt uteblommor också: en pensé, en narciss och en krokus. De hann loungea på altanen i ett helt dygn och sen slog permafrosten till igen. -15,liksom? Vad för slags vårtemperatur ska det föreställa? Så nu står de i diskhon och vissnar, förstås (och här hade jag tänkt länka till ett gammalt inlägg i Marias odlarskola om hur krassliga plantor till N:s stora glädje i allmänhet tenderar hamna på diskbänken för att dra sina sista suckar, men jag kan bara inte hitta det, så ni får lov att klara er utan).


Liten iscensättning av ett exotiskt fenomen som de i utlandet kallar för "vår".

Och sedan ett par dagar tillbaka uppdaterar jag för övrigt meterologiska institutets webbsida så maniskt att förtäckta hot har uttalats om att hela sajten kanske borde filtreras bort och spärras tills jag blir tillräckligt mogen för att använda den ansvarsfullt och med eftertanke (underförstått: och det lär minsann inte bli i första taget!)

Men kolla på det här:



Ser ni flingorna??! Det enda positiva som har hänt med den här bilden de senaste tre dagarna är att den lägst utlvade nattemperaturen nu inte längre än minus 17 utan bara -13. Pensén hälsar att den skulle jubla om den bara inte nästan hade frusit ihjäl.

6 kommentarer:

Siv said...

Men what the... Ska det bli snöstorm IGEN? Nä, nu emigrerar jag. Det enda positiva med den väderrapporten är de röda siffrorna mot slutet, och de hinner säkert bli blå innan veckoslutet är här.

Krya på er - vi vill ju ha besök snart!

H. mammalediga Siv som börjar sakna vuxet sällskap. När alla ens senaste repliker varit något i stil med "grrääh" känns det som om man borde diskutera något annat en stund...

maria said...

ja, och nu får vi dessutom någon slags BONUSSNÖ som inte ens finns med på några prognoser...

Kommer gärna, och om du och A. är ut och på nångång kanske vi kunde äta lunch nånstans på stan också? Men alltså: FRISK först!!

Enola said...

jag är verkligen truly sorry för mördarkruppen! inne själv på snuva nu - igen, annars är jag snart igenom all förkylningssymptom som finns, ok då inte feber, men det är väl näst på tur! Krya på er båda!!

maria said...

Vi fnissar nervöst ihåligt, på gränsen till begynnande madness över insikten att du INTE HELLER är frisk än trots ytterligare 1,5 veckas försprång med mördarkruppen. Har vi alls hört om någon som haft den och blivit frisk igen? Riktigt på riktigt?

Siv said...

En hel lunch på stan känns ännu lite "push your luck", man vet aldrig om man får äta klart. Men kaffe är ok, och känns lättare att lämna halvdrucket ifall det blir panik. Hansas Brahe-café nån lämplig dag?

maria said...

jo, jättegärna, det skulle vara roligt, men... KRUPPEN! Jag hör av mig nåt nästa vecka, eller till hösten, och rapporterar om hur det framskrider. Ok?