my mighty mittens

Jag blev tvungen att ge med mig och acceptera att jag inte bor i ett sådant land där både september och oktober är varma och trevliga månader. När alla andra börjar ha filtjackor och stora lyxiga halsdukar så passar det sig inte längre att röra sig ute bland folk i flip-flops. Såvida man inte är nyligen invandrad från något afrikanskt land och kan skylla på det (för att man helt enkelt saknar rätt utrustning alternativt ännu inte har så stenkoll på det här med årstider och sociala koder). Men i anpassningens tecken så har jag nu ödmjukt fogat mig och inhandlat ett par vantar. Sneakely smygrebellisk som jag ändå är så valde jag ett par tunna sladdriga rävflickefjortispåsavantar. Av den typen som garanterat inte håller en varm om det överhuvudtaget är så kallt ute att vantar kommer på fråga in the first place. (Alla fjortisar of the world vet hur coolt det är att frysa medan man låtsas att man inte alls gör det...) Men de är ganska fina, mina vantar: randiga i svart och vitt med röda muddar. Jag lägger dem i högen för höst och vinterkläder som egentligen är helt fel för våra förhållanden men som blir alldeles utmärkta bara jag flyttar till Stars Hollow. Jag kan ha dem när jag sitter ute på trappan och luktar efter snön. Hurra.