This is the year?

Det känns inte så. Det är beklagligt, men det nya året har fått en seg inledning. Det gamla året slutade väldigt fartfyllt och stundtals to.m. överdrivet hektiskt, men nu? Det känns långsamt och trevande och inte speciellt övertygande...

Vintern kommer aldrig riktigt igång (jag vet att jag brukar säga att jag vill ha det som på film, men jag menade ju inte Blade Runner eller något annat postapokalyptiskt tjafs - plus sex och regn och är inte vinter! Ska det vara vinter tänk typ Beautiful Girls eller ens Wonder Boys... och annars kan vi ta typ vad som helst där det är varmt, på riktigt, och solen skiner). Mina nästan helt oanvända vinterstövlar med ludd! står och vissnar i hallen och jag överväger snart att hänga undan vinterkappan (speaking of which, igår mötte jag min gamla höstkappa i vinrött fejkläder inne på Stocka. How bizarre. Dess nya ägare blängde ilsket. Hon såg inte ut som en loppistjej, fast vad vet jag, kanske hon också köpte en likadan way back when och troget hållit fast vid den i alla dessa år? Oavsett så kändes det som ett plagg mer lämpat för vädret än yllekappa.)

Så jag gjorde det jag alltid gör när januaridepressionen slår till: jag impulsshoppade nya Veronica Mars-kläder (grönt, rött, turkost, rosa, sommar!!!) istället för alla seriösa vuxna kläder i vitt, grått, tråksvart, och brunt. Grafiska färger är så tråkigt, jag orkar inte med mer sånt nu och jag kvävs över allt s.k. stilrent, jag kräver lite färger och innan någon himlar sig över min opassande lycka över kaliforniskt fjortismode, så betänk att det kunde ha varit värre; jag kunde ha Buffy-shoppat! (Vi har just sett om första säsongen och vad är det hon har på sig?!). Men nu innehar jag ett smalt, klargrönt liksom ormskinnsinspirerat bälte som är en av de mest onödiga grejer man överhuvudtaget kan tänka sig och allt känns redan lite bättre! Hej bimbo!

Borde typ jobba lite nu, för nu har jag gjort precis allt annat jag kan komma på, inklusive tränat. Då är det illa. Men först: lunch.