Vi burit ut tonvis med jord och kvistar och semidöda växter och kvalster och löss och gegg, så nu är kompostbehållaren full och vår balkong alldeles ovanligt luftig. Den stolta vinbärsbusken står och ser helt kal ut som om det var mitt i februari.
Sorgligt, men det är same procedure everrry year, James: förr eller senare slår den stora massdöden till och det kryllar av ohyra överallt och det är bara att häva ut rubbet. Egentligen klarade vi oss ganska länge i år, men nu såg det verkligen helt bedrövligt ut. De som klarade sig undan var 2 st vingliga pelargoner, en liten planta salvia, fem sladdriga stjälkar rabarber och så två halvdöda buskar (vinbär och björnbär) samt den svårt sjuka oleandern Blümchen från Italien.
Och sen helgens nytillskott som står och håller sig försiktigt på sin kant och vet att deras dagar nu är räknade.
I som här inträder, låten hoppet fara -Dante Alighieri
Sunday, September 03, 2006
sista desperata försöken till sommar
Upplagd av maria kl. 17:11
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 kommentarer:
du får 10+ för effort i alla fall!
Post a Comment