I found Nemo!

I ett anfall av tillfällig sinnesförvirring och allmänt söndagsröjande har jag slängt tio år av sköna hem-tidningar. Det känns sorgligt och otryggt och jag är hela tiden på väg ner i soprummet för att hämta upp mina vänner igen. Speciellt den med bilden på en liten lurvig hund som hette Piluff, det har bara gått tre timmar och jag saknar redan Piluff!

Gårdagens shoppingresa till Helsingfors var en monumental besvikelse - som vanligt. Alltid när det igen har gått ett tag sedan senast så börjar jag igen inbilla mig att Helsingfors ju är en stor stad, nästan lika stor som Stockholm, sådär och att det kommer att finnas en massa roligt där som inte finns här. Det är fel, det är inte det allra minsta lilla likt någon som helst storstad. Jag kände ingen dragning efter att shoppa någonting alls och det är ovanligt för att vara mig.

En liten tröst var att jag åtminstone hittade Nemo! Han var alldeles pikuliten!